Sanningen om dopet

Introduktion
Varje människa, som kommer till Jesus, ledd av Anden, får en längtan att bli döpt. Och det är faktiskt så, att för att få full frälsning, måste man döpas i Jesu namn så att man får syndernas förlåtelse (Apg. 2:38). Jesus befallde dopet (Matt.28:19) och sade: "Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud" (Joh.14:15).

Före dopet måste man dock omvända sig, ångra sina synder, och tro med hela sitt hjärta att Jesus är Kristus, Frälsaren, Guds Son (Apg. 2:38; 8:37). Nedsänkningen i vatten i Jesu namn är inte tillräckligt för att få syndernas förlåtelse. Det krävs att man ångrar sina synder och blir döpt i Jesu namn. En människa, som inte avser att vända om från sitt syndfulla liv, har ingen nytta av dopet. Inte förrän man fullständigt ångrar sina synder och är beredd att göra Jesus till Herre i sitt liv samt tror att man får Guds förlåtelse för sina synder i dopet, ska man bli döpt i Jesu namn. Men om man, trots att man uppfyller dessa krav, ändå inte genomgår dopet så innebär det olydnad mot Kristi evangelium.

Dopets syfte
Dopet är en lydnadshandling inför Gud av en person som tror på evangeliet om Jesus Kristus. Syftet är att erhålla förlåtelse för sina synder, som man ångrat (Apg. 2:38; 22:16; 1 Petr. 3:21). Dopet är att ta på sig eller ikläda sig Kristus (Gal. 3:27).

Genom dopet uttrycker en troende sin skilsmässa från sitt gamla syndiga liv och visar sin önskan att leva ett nytt liv för Jesus. Hans föregående liv begravs med Jesus i dopet (Rom. 6:4).

Rätt sätt att döpas
Begutning, ösning och needsänkning är olika former av dop, som förekommer nuförtiden. I Efesierbrevet 4:5 står det: "En Herre, en tro, ett dop." Därför tror vi att det bara finns ett korrekt sätt att döpa. Det är det sätt som Jesus och Hans lärjungar använde.

Två bibelord visar oss hur det gick till. "När Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet" (Matt. 3:16). Apostlagärningarna 8:38-39 berättar om Filippus, som döpte den etiopiske hovmannen. Där står att de "Steg ner i vattnet" och "När de hade stigit upp ur vattnet". Dessa citat gör helt klart att dopet skall ske genom nedsänkning i vatten. Paulus talar om dopet som en begravning med Kristus (Rom. 6:4), vilket stöder denna uppfattning. Det grekiska ordet baptizo, som ordet dop kommmer ifrån (baptism på engelska), ger det avgörande beviset på att nedsänkning i vatten är den rätta formen för dopet. Baptizo betyder att doppa eller nedsänka.

Biblisk dopformel
Jesus befallde i Matt. 28:19 sina återstående elva apostlar att döpa: "Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar! Döp dem..." Han talade till män som hade fått sina sinnen öppnade så att de förstod skrifterna (Luk. 24:45). De hade bevittnat Hans död, begravning och uppståndelse. De skulle snart bli vittnen till Hans himmelsfärd. De visste att Han ägde orden om evigt liv och de skulle inte glömma dessa ord.

Tidigare hade Han förmanat dem: "Om ni älskar mig, håller ni fast vid mina bud" (Joh.14:15). Tomas tvivlaren hade redan, när han såg märkena efter spikarna i händerna och såret i sidan på Jesus, uttalat denna bekännelse: "Min Herre och min Gud" (Joh.20:28). Lärjungarna visste att Han var Gud uppenbarad i kött och de älskade Honom och skulle inte svika detta Hans bud.

På den betydelsefulla pingstdagen, som beskrivs i Apostlagärningarnas andra kapitel, följde lärjungarna för första gången Hans befallning att döpa. De hade alla just blivit fyllda med Guds Helige Ande och talade andra tungomål med de ord som anden ingav dem (Apg. 2:4). Petrus hade stått tillsammans med de elva och förkunnat budskapet om Jesus Kristus och Hans korsfästelse. Judar och proselyter (hedningar, som omvänts till judendomen), som hade samlats i Jerusalem för att fira pingsthögtiden, hörde Petrus’ första predikan och orden högg till i hjärtat på dem. De frågade vad de måste göra för att bli frälsta. Petrus, som var talesmannen på grund av att Jesus hade gett honom nycklarna till himmelriket (Matt.16:19), svarade: "Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva." (Apg. 2:38)

Petrus talade med den auktoritet, som Gud hade givit honom. De andra elva apostlarna stod där eniga med honom. Människorna var mottagliga: "De som då tog emot hans ord döptes, och så ökade antalet lärjungar den dagen med omkring tre tusen" (Apg. 2:41).

Vid en första anblick ser det kanske ut at motsäga vad Jesus befallde i Matt. 28:19 beträffande dopformeln (orden som uttalades över en person i samband med nedsänkningen i vatten). Med kännedom om att hela skriften är ingiven av Gud (2 Tim.3:16) och att det därför inte kan finns några motsägelser i Bibeln, måste vi analysera dessa två verser ytterligare. När vi gör det ser vi att Apostlagärningarna 2:38 inte motsäger utan är en tillämpning av och förklaring till Matt. 28:19.

Låt oss först se hur Herren Jesus befallde: "...döp dem i faderns och Sonens och den helige Andes namn." Befallningen är att döpa i det namn Fadern, Sonen och den helige Ande har. Ordet namn står i singular*. I Petrus’ svar på frågan vad de skulle göra för att bli frälsta, sade han: "...döpas i Jesu Kristi namn..." För att få detta att stämma och eftersom båda texterna är Guds Ord, måste Faderns Sonens och den helige Andes namn vara detsamma, nämligen namnet Jesus Kristus.

Bibeln bekräftar detta. "Hon skall föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus, ty han skall frälsa sitt folk från deras synder" (Matt. 1:21). Matteus 1:25 tillägger: "...Och honom gav han namnet Jesus." Sonen, som omtalas i Matt. 28:19, avlad av den helige Ande och född av jungfru Maria, fick namnet Jesus. Denne Jesus sade: "Jag har kommit i min Faders namn" (Joh.5:43). Jesus ärvde sin Faders namn precis som man idag får sin faders namn (Hebr. 1:4). Den helige Ande kommer i samma namn, som Jesus säger i Joh. 14:26: "Men hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn..." Namnet på Fadern är Jesus, namnet på Sonen är Jesus och namnet på den helige Ande är Jesus.

Guds ord är sant, konsekvent och utan motsägelser. Fader, Son och helig Ande är titlar på en enda Gud, vars namn är Jesus. Petrus och de andra apostlarna visste detta. Därför angav Petrus denna dopformel och de övriga apostlarna var eniga med honom.

På pingstdagen iklädde sig därför tretusen själar namnet Jesus i dopet. Det är det namn som Petrus i Apostlagärningarna 4:12 förklarade vara det enda "...namn som givits åt människor, genom vilket vi blir frälsta." Filippus åkallade samma namn när han döpte samariterna i Apg. 8:16: "...De var endast döpta i Herren Jesu namn." Samma mönster ser vi Apg.10:48. Petrus befallde ett hedniskt (icke-judiskt) hushåll, som redan hade tagit emot den helige Ande, att döpas i Jesu Kristi namn.

I Apg.19:1-7 kan vi läsa om tolv män i Efesus, som inte hade fått den helige Ande. När Paulus fick veta att de inte hade tagit emot den helige Ande, frågade han: "Vilket dop blev ni döpta med?" Eftersom de bara hade döpts med Johannes döparens dop, som var ett dop till omvändelse, påminde Paulus om att Johannes hade sagt att de skulle tro på den som kom efter honom , det vill säga på Jesus. "När de fick höra detta döptes de i Herren Jesu namn." Sedan, när Paulus lade händerna på dem kom den helige Ande över dem. Denna bibelberättelse beskriver två viktiga saker beträffande dopet: (1)Om en person inte har fått den helige Ande, så kan det bero på att han/hon ännu inte har döpts i Jesu namn. (2)Om en person hade blivit döpt tidigare, men inte i Jesu namn, så döpte Paulus om honom/henne i Jesu namn.

Paulus trodde starkt på Jesu namn. Han lärde sig Herrens namn vid den oförglömliga upplevelsen som han fick på vägen till Damaskus och som förändrade hela hans liv. "Men när han på sin resas närmade sig Damaskus, strålade plötsligt ett ljussken från himlen omkring honom. Och han föll till marken och hörde en röst som sade till honom: ‘Saul, Saul, varför förföljer du mig?’ Han frågade: ‘Vem är du Herre?’ Rösten svarade: ‘Jag är Jesus den som du förföljer.’" (Apg.9:3-5). Paulus som tidigare förföljt de kristna, blev själv kristen. Han talar om hur han åkallade Herrens namn vid sitt eget dop, i Apg. 22:16.

Några andra citat, som visar att dopformeln skall vara i Herren Jesu namn, är: "...döpts in i Kristus Jesus..." (Rom. 6:3); "...Men ni har tvättat er rena, ni har blivit helgade, ni har blivit förklarade rättfärdiga i Herrens Jesu Kristi namn..." (1 Kor. 6:11); "Och allt vad ni gör i ord eller handling, gör det allt i Herren Jesu namn..." (Kol. 3:17).

Uppslagsböcker understödjer vidare det faktum att de tidiga församlingarna använde formeln "Jesu Kristi namn" eller "Herren Jesu Kristi namn" vid dop. Svenskt Bibliskt Uppslagsverk, band 1, sidan 447: "Dopformeln synes från början ha varit kristologisk, senare trinitariansk." Gads Dansk Bibellexicon, 1965, band 1 sidan 387: "De kristna har förstått att dop till Jesu död var liktydigt med att Han fick egendomsrätt till dem; 2 Kor. 5:15 och 1 Kor. 6:19. Därför uttalades Jesus namn vid dop." Kirkens Historie av Ivar Welle, Lutherstiftelsens Forlag, Oslo, 1929, sidan 3: "Då den Helige Ande på pingsthögtiden utgöts över den första lärjungaflocken och 3000 omvändes vid vittnesbörden och blev döpta till Jesu Kristi namn, skapades en församling i Jerusalem." Och på sidorna 13 och 14: "Det kan av ordalydelsen i nya testamentet se ut som om de kristna en tid döpte med orden ‘i Jesu namn’."

Slutsats
Jesus befallde dop. Lärjungarna och de tidiga församlingarna följde Hans bud och befallde det också till andra. Bibeln, den Heliga Skrift, given till oss genom Guds hand, befaller det. Därför måste var och en som söker full frälsning, låta sig döpas bibliskt genom att använda korrekt tillvägagångssätt och rätt formel.

Bibeln har ingen beskrivning av dop på något annat sätt än genom nedsänkning i vatten (tillvägagångssätt) i Herren Jesu namn (formel). Vi kan därför dra slutsatsen, att dop i titlarna, med orden "i Faderns och Sonens och den helige Andes namn", är en tradition som skapats av människor. Man lyder inte Jesu befallning i Matt.28:19 genom att använda titlarna; man bara upprepar den verbalt. Petrus och de andra apostlarna lydde Gud på pingstdagen genom att säga att dopet skulle ske i Jesu namn.

Frälsning kommer bara genom Guds nåd. Det är bara genom Hans nåd som vi kan bli omvända och döpas i Jesu namn till syndernas förlåtelse. Det är ett privilegium och en ära att bli begravd med Kristus i dopet som svar på ett gott samvete inför Gud. Genom att vi är lydiga när det gäller dopet, i Jesu Kristi namn, får vi löftet om att uppfyllas med den helige Ande. Alla, som blivit omvända, måste döpas i namnet Jesus även om de redan har tagit emot den helige Ande (Apg. 10:44-48). Gud befallde det. Alla sant troende gör sitt bästa för att följa Guds befallningar och låter inte något hinder komma i vägen för det.

Singular*: Ordet namn är på svenska detsamma i singular och plural. I den grekiska grundtexten, liksom på engelska och andra språk, framgår det att det är fråga om ett enda namn.

http://www.sayadi-al-nas.ae